MENY
Vi blev upphämtade runt 10 imorse av professor Maira och hennes vän Julia.
Vi åkte direkt till Boldrini hospital, vilket är ett sjukhus endast för barn och ungdomar som lider av cancer och andra blodsjukdomar. Där fick vi en rundtur där de berättade om hur sjukhuset går till och hur det grundades, vilket faktiskt har en väldigt
spännande berättelse bakom sig. Det var en kvinna vid namn Silvia Brandalise som skapade sjukhuset år 1978. Hon var doktor på ett annat sjukhus och åkte till Boldrini för att besöka det. Väl där träffade hon en 12-årig pojke som hade leukemi.
Han blev fäst vid henne och ville att hon skulle börja jobba där och ta hand om honom. Han berättade att det inte fanns mycket att leka med och ville ändra detta. Silvia var inte bekväm i denna miljö och ville inte börja jobba där. När hon gjorde
nästa besök fick hon reda på att denna pojke hade försökt ta livet av sig så hon beslutade sig för att göra en kompromiss. Hon skakade hand med pojken att om han aldrig skulle skada sig själv igen skulle hon börja jobba där och bygga upp sjukhuset
som han önskade. Pojken hade tyvärr dött vid den tiden då sjukhuset var färdigt, men hans mamma var där för att fira öppningen av sjukhuset som hennes son hjälpt till att planera. Sjukhuset fokuserar mycket på natur, både invändigt och utvändigt.
De har stora glasfönster där patienterna kan se ut på vackra miljöer. Detta var faktiskt denna lilla pojkens önskan också.
De berättade även hur mycket hjälp barnen får med skolan när de drabbas av en sjukdom som denna. Efter sjukhusvård i 6 dagar har de rätt att få hjälp av lärare på detta sjukhus för att hålla sig kvar i skolan. De får göra prov och uppgifter för att sedan
när de blir friska kunna gå tillbaka till samma årskurs som de skulle varit i om de inte drabbades av sjukdom.
Vi fick även besöka ett bibliotek med massor av böcker för både familjerna och patienterna. Vissa böcker var gjorde av barn som tidigare varit patienter där. De visade även avdelningen där barn får cellgifter, där hade de egna rum för att minska infektionsrisken
och det var väldigt fräscht.
Efter att vi sett detta gick vi ner till barnens lekrum, detta var både till för patienter som var inneliggande på sjukhuset och för dem som kom dit över dagen för att få behandlingar. Rummen ni ser på bilderna ovanför som har blåa skynken för sig var
sängar för de barnen som kom över dagen för att få t.ex. cellgifter. Väl nere i lekrummet gick jag och Allison fram till 2 av barnen för att leka, vi båda blev helt fascinerade av vilken styrka och glädje de besitter trots att de har en cancersjukdom.
Vi lekte främst med två små tjejer, kanske 3-4 år gamla. De var så kul att se när de inte alls brydde sig om att vi inte förstod varandra utan att de bara var så glada för att vi var där och de fick visa upp lekrummet. Sofie och de andra stod
och tittade, tog bilder och fick information om lekrummet som är väldigt uppskattat av barnen på sjukhuset.
Straxt innan lunch gick vi till en annan byggnad som var väldigt ny, knappt 1 år gammal. Där inne låg fokuset på forskning, främst på DNA, RNA och onkologi (cancersjukdomar). Där berättade de att sjukhuset och byggnaden med forskning kunnat lyckats så
pass bra på grund av donationer. De får massor av donationer av både stora företag, familjer och en liten del av staten.
Efter lunch åkte vi vidare till Hospital de Clinicas i unicamp där vi varit flera gånger tidigare, men denna gång för att få se deras akutavdelning och traumaintensiv. Det var väldigt lärorikt och vi fick även va med och titta när det kom in ett traumafall
efter en bilolycka, de vårdar väldigt likt efter hur vi gör i Sverige. De kollade vitala funktioner, tittade och kände hur rörlighet fungerade och använde samma bedömning som vi gör utefter ABCDE. Det var extremt mycket patienter, väldigt trångt men
alla jobbade väldigt smidigt och effektivt. De berättade att det inte alls är ovanligt att ha ungefär 54 patienter på samma gång på den lilla avdelningen. Härifrån har vi därmed inga bilder eftersom det var patienter överallt.
Efter en helt kanonbra dag sitter nu jag och Sofie på hotellet, har precis ätit lite och tagit oss en öl. Imorgon börjar vi inte förens 10:30 så planen lutar åt att åka och umgås med de andra men vi får se.
Vi har det superbra här och hoppas ni har det lika bra hemma i Sverige.
Linn och Sofie
0